Snart lyfter jag (ångeeest)

Okej nu har jag dödsångest eftersom jag ska flyga flygplan till Belgrad kvart i tolv. Huvaligen. Jag hoppas verkligen att jag och F överlever.

Jag vet inte varför man har sån här resångest men det brukar gå över om man flyger lite oftare än en eller två gånger per år.

I sommar vill jag dock tågluffa till Kroatien. Med barnen. Låter det inte ljuvligt? Om jag fortfarande lever då alltså.

Buuu...?, sa spöket

Alla människor med fler barn än ett som säger att det är en piece of cake - har de drogat sina barn eller hur kan de vara så snälla och lugna? undrade grannen i går när vi åt grannmiddag chez nous (vi är tre familjer i Tanto som har grannmiddag hos varandra var tredje onsdag, alla har barn på Tonys dagisavdelning). Man kan ju undra. Vissa låtsas som att det är hur lätt som helst att ha två barn. Jag tycker inte det är lätt. Mycket är det, men inte lätt. I går på dagis bröt Nadia ihop konstant fram tills middagen serverades. Konstant. Jag hanterade det ganska dåligt. Men å andra sidan har jag svårt att tänka mig att det finns ett bra sätt att hantera det på.

Och nu sitter jag här på jobbet och tittar på hennes underbara spöke, som hon sydde till Halloween på dagis. Otroligt gulligt. Liksom lite bekymrad min.

Lunchade med Kalle nyligen, före dess var det möte på Fokus. Det regnar här i Stockholm i dag.

20 år senare får mamma rätt

För övrigt visade det sig med tiden att mamma hade rätt, jag fel. Det är kul att kunna spela piano. Även om jag var totalt värdelös under alla de åtta år jag gick på musikskolan och ville sluta, typ hela tiden. Men nu kan jag faktiskt några bra låtar och jag kan noter, och jag ska köpa några fler så jag kan sitta och spela. Det är faktiskt givande att kunna spela. Inser jag ungefär 20 år efter att jag slutade. Jo, det har gått 20 år. Nu ska jag leta rätt på Bruce Springsteens ballader i notform. Och lite annat smått och gott.

Onsdag (lite tisdag) samt senare

Jag tror inte vi smittade någon på Sergels torg. Barnen hänger ändå bara med varandra hela tiden, och de hade ingen diarré alls i går. Däremot hade vi väldigt trevligt ihop, jag, Nadia, Tony. Vi tog bussen till stan, fikade, lekte, postade ett viktigt brev, åt en korv för Nadia var så hungrig och Tony höll på att somna, bussen hem, pappan lagade torsk och ris, barnen såg Boli, barnen somnade, föräldrarna somnade nästan men det var Desperat Housewives, så vi somnade lite senare, vi vaknade, F tog barnen till dagis, jag tränade lite med vikter och gick sedan liten omväg till jobbet för kondition. Sedan har jag jobbat som en liten gnu minus en stunds indisk lunch med kollegorna här på Garbo Reportage, som vår frilansbyrå heter. För övrigt har jag skrivit en så rolig artikel att jag och kollegorna skrattade högt. Heja mig, jag är för skojig!

Snart ska barn hämtas. Och grannarna kommer över på middag. Sedan blir det torsdag. Då har jag möte, lunch med K, jobb, sen hem och packa diverse väskor. Därefter bär det av. Barnen till Uppsala. F och jag till Belgrad. Vi ska på bröllop.

Bajsandet är över

Diskuterar vilka som har vad i vår familj. Pappa och Tony snopp, mamma och Nadia snippa. Tony lite besviken, han hade gärna haft både snopp och snippa. Jaja, man kan inte få allt.

Nu sticker vi på stan. Men vi smittas inte längre, för barnen har inte diarréat på hela dagen. Fast är ni lite osäkra, akta er för Sergels torg den närmsta timmen. tjenahej

Skiten rinner där hemma

Ja men det blev ganska soft söndag ändå. Vi såg Råttatouille, men den var TOKLÅNG, varning gå inte dit med rastlösa fyraåringar! Försökte därefter fika i nya härliga Skatteskrapan men Nadia uppskattade inte det heller, eftersom vakten tvingade henne att sluta åka upp- och nerför rulltrappan. Så Nadia, K och jag tog en promme mot Slussen. Sen satt jag och Nadia och diggade Cornelis på bussen hem. Hon gillar verkligen "Turistens klagan", den där barnen skrattar i början. Tre gånger ville hon höra den.

Hemma åt vi texas fajitas, jättegott recept från Leilas bok "Guldkant" någonting. Och så var det tv, F la barnen, de somnade nästan - precis när jag hade tappat upp ett bad med olivolje-badsalt kom Tony ut och berättade att han bajsat, bajset var i pölform men jag tänkte inte så mycket på det tills Nadia vaknade halvåtta i morse av rännskita och ja, det blev att F fick stanna hemma och vabba, helt enkelt (vab=vård av sjukt barn). Själv drog jag till jobbet och ska jobba in två arbetsdagar på en så ni fattar kanske tempot. Köpte pennor som skriver snabbare till och med. I morgon blir det goddag rännskita all day long.

En helg med många händelser

Helgen började med att två extra barn sov över hos oss fredag-lördag. De lekte med våra barn så det stod härliga till. Men själva läggandet blev en enorm pärs, de vill aldrig gå och lägga sig. Före tiotiden fick jag spelet och sa åt dem på skarpen att de måste sova. Då var de så trötta att de bara grinade.

Sedan fick vi faktiskt sova till halv åtta på lördagsmorgonen (wow!), upp, frukostfixande, lekande, sedan kom fru Seiberlich och hämtade barnen, dessutom kom farmor och farfar, vi drog till Nadia och Tonys dagis och där var det basar. En trevlig tillställning. Barnens mormor var där, hon hängde med hem igen, F gick och tränade medan jag vallade barn på gården, då kom granntjejen V och hon följde med in. Så lagades de kinesiska köttbullar och sedan stack F och jag på middag hos J och B (medan mormor barnvaktade). Vi fick vietnamesiska pannkakor, mycket mycket gott. Tiden rusade iväg och plötsligt var klockan två på natten. Vi skyndade oss att beställa taxi och så sov vi så mycket vi bara kunde, dock gick det inte att sova längre än till halv tio tio. Upp och nu blir det aktiviteter igen: F och Tony ska på bio, sedan ska kanske jag och Nadia på bio också (Råttatouille). Plus fika med K, nice.

Jag är lite trött faktiskt. Det är så mycket hela tiden. Mycket skoj, men också bara mycket helt enkelt. Supersociala november-december bombarderar oss.

Affärskvinnans senaste 24 timmar

Jag ska snart på affärslunch. I övrigt var jag i går med barnen på Uglycutes utställning. Det var ett vanvettigt sjå att få ungarna att uppföra sig, sedan blev de jättetrötta och vi fick gå därifrån (middag åt vi innan, på Folkets kebab, jag, Nadia, Tony). Då tog vi bussen hem och så läste jag underbara ABC-boken "Magic, Cilla och Baby" från Vilda förlag.

Tydligen blev det en skojig fest och jag kan på ett sätt känna ett sting av avund för att jag inte kunde vara kvar. Men å andra sidan älskar jag att läsa den där sista godnattsagan för mina barn, och en ensamstund framför tv:n (självklart blev det underbara Labyrint, Jonas Malmsjö är helt fantastisk) är man ju inte bortskämd med så det var skönt. Konstigt nog kunde jag inte somna så bra nu igen. Måste börja fundera över vad det där är.

Nå, upp halv åtta, klädde trötta barn, tvingade i dem frukost, F vaknade och vi gick tillsammans till Tonys utvecklingssamtal. Hjärtat blir varmt när fröken säger att han är väldigt omtyckt på dagis. En tjej brukar stå hemma hos sig och peka på honom på dagis gruppbild och säga "Tooony" trånande. Oemotståndligt gulligt.

Nu har jag gjort en intervju och strax alltså businesslunch. En jävligt lyxig sådan, hehe.

En utvilad mamma ser på livet

Jag vet inte vad som hände riktigt i dag men jag vaknade typ halv tio. Och så gick jag upp. Och så började jag fundera om jag inte skulle ta och jobba hemma i stället. Ska ju ändå hämta barn på dagis fyra. På den vägen är det.

I går - käkade pizza med A, vi hade bra snack om livet och, faktiskt, vad bra det kan bli (livet alltså). Om man bara jobbar på det en smula. Men jag glömde hämta mitt paket och jag glömde något annat, vad var det? Hur som helst blev jag färdig med en jobbgrej i går och nu kastar jag mig genast över nästa, det blir turbo den här närmaste tiden kan jag lova.

Drömmer om små badkar

Det är den 21 november och på arbetsfronten ser det ljust ut. Var på ett roligt jobbmöte i dag, till exempel. Men jag ska också skruva upp intensiteten i det gamla vanliga vardagsjobbandet. Därför biter jag genast tag i min nästa artikel.

Annars sov jag bättre i natt. Men jag drömmer om att få åka till Storkyrkobadet med mina vänner och ligga i små badkar och duscha och simma lite och få lite massage. Därefter passar det ju ypperligt med ett glas rött på Le Rouge alldeles intill. Wouldn't it be nice.

Jobbstress, pengastress, livsstress

Kunde inte somna i natt. Det klassiska: Stress. Plus hunger. Till sist fick jag - förbannad som fan - gå upp och knapra på några valnötter. Det är så konstigt, men bara de landar i magen så kan jag somna. Men då var klockan efter 2 på natten.

Upp kom jag kl 8, ganska kort morgonstund och så till jobbet, jobba, yoga, jobba. Här sitter i dag Rebecka och jobbar också. Alltså kvinnan bakom denna käftsmäll mot vidriga abortmotståndare. Bra skrivet!

Snart ska vi luncha med Grannfrun.

Är bullkalas att hedra eller vanhedra Ebbe Carlsson?

Måndag. Say no more. Jag jobbade som en häst, var runt och about (bland annat på Kaffebar, nära Mariatorget) och så till kontoret, redigerade och skickade Projektet och sedan försökte jag jobba med lite annat men det var bara att ge upp och sticka till dagis, hämta Nadia plus kompisar, åka till gympan, de gympade, ha fullständig totalångest för alla bilarna på vägen tillbaka till bussen, sedan gå med två små tjejer hem till oss. Fick god lax av F och Tony var glad att se oss. Nu ska jag VILA.

(En helg-resumé: Var hos grannen på bullkalas i går, en inflyttningsfest med lite barn. De bor på våning 10 i ett av Tantohusen - i Ebbe Carlssons gamla lägenhet minsann. Sedan följde J, F:s kompis, med oss hem och vi åt gudomlig fusk-choucroute. Jag la barnen när killarna gick och bastade i bostadsrättsföreningens bastu. Sedan såg jag "Bus stop" - en makalöst kvinnofientlig historia som gick ut på att tjejer aldrig menar nej när de säger nej och att kvinnor med drömmar om att bli något får skärpa sig och flytta ihop med en farmare och skaffa barn i stället.)

Spontanitet - en bristvara (v 6 av 12 klar)

Lördagen verkar mest gå ut på att F ska vila medan barnen finfördelar alla sina leksaker över hela lägenheten.

Jag har precis varit ute och sprungit, tredje träningspasset denna vecka. Nästa projekt är storhandling med Nadia. Därefter matlagning och så kan det bli en utgång i kväll! En helt spontan i så fall, skönt med lite spontanitet.

Marilyn, det blir du och jag i kväll

Ja, det var en härlig Årets mama-tillställning i går - mat, vin, bubbelvatten och så modevisning på det. Jag var där med K och vi satt en lång stund lite vid sidan av och snackade, i lugnan ro trots att det var storparty (900 gäster!) på Café Opera.

Sedan gick K och jag snackade lite med mina mama-kompisar. De är väldigt sköna bönor, tillika mycket snygga. Sedan gick jag i mina höga klackar till 43:ans hållplats på Skeppsbron. Tittade igenom den lyxiga goodie bagen och smaskade lite choklad. Hemma vid 23-tiden, mamma hade haft en soft kväll med barnen. Försökte lägga mig tidigt men fastnade i nyaste mama-numret. Sedan kom F kl halvett på natten från Berlin och han babblade på.

Nästa morgon var han tvungen att rusa iväg redan vid åtta, för läkarbesök. Mamma åkte också, till Uppsala, så jag tog tag i overall-helvetet och så stack vi till dagis och nu jobbar jag på här på kontoret. Jobba jobba. Ska även hämta barnen i dag men det blir en väldigt lugn kväll för deras del. Inga överspända aktiviteter, bara lite lek på gården, lite lek hemma, lite popcorn (fredagsmys) och så gonatt. För F är på sin arsnotek-fest (arsnotek=arkitekt, Nadias sägning) och jag har fått hem Sex and the City, fyra avsnitt, samt "Bus stop", en Marilyn Monroe-klassiker som F ändå inte kommer att orka se. Själv anser jag den höra till den populärkulturella allmänbildningen.

Intensiteten skruvas upp

Så här fånig såg jag förresten ut när jag var på invigningen av Melker Andersson och Daniel Couyets nya krog Le Rouge. Erika tog bilden.

Annars - F drog till Berlin i går. Så jag hämtade barnen, åt middag hos grannarna, hem, tjafsade och bråkade för att få ungarna att till sist lyssna på saga och sova. Därefter tv och annat gött (okej, jag ska specificera: Åt små stekta chilikorvar. Tappade upp ett hett bad med BADBOMB, från Lush! Som var full av små stjärnor och glitter). När det var läggdags för mig läste jag ut Myggor och Tigrar, faktiskt ganska precis en timme efter att jag sett en intervju med Maja Lundgren i SVT:s Babel. Jag tycker att boken är väldigt ojämn. Bitvas var den extremt tråkig, som om hon försöker testa ens tålamod. När huvudpersonen aldrig vågar lämna sin lägenhet och har ganska begränsad utsikt blir det lätt lite enahanda.

I morse gick vi upp vid sju, frukost, ännu mer tjafs under den horribla vinterklädes-påklädningen. Efter dagislämning bar det av till jobbet och här är jag nu. I kväll: Årets mama-fest. Mamma ska därför ta barnen. F kommer hem kl 2 i natt. Kl 8.30 i morgon fredag ska han på läkarbesök. Sedan ska han ut igen fredag kväll, på arkitektfest. Jag har alltså en hel del mer tjafs att se fram emot.

Jag i min lilla kokong

Det är snö på gatan utanför vårt hus, visserligen tunt lager, men ändå snö. Tur att jag lyckades köpa vinterskor till Nadia innan.

I går var jag på invigningen av Förlagets nya lokaler. Jag gick ensam dit, kände inte många men jag tänkte: Jag ska öva mig på min mingelfobi och stanna här ett tag. Det gick oväntat bra, trots hot flush-en jag fick av utsatthestångest ibland. Ensamhet är så TYDLIG. Å andra sidan är jag ju en förbannat trevlig person så jag brukar inte bli ensam länge. Detta låter kanske som skryt men det är inte det, det är bara fakta. Jag är så trevlig att jag kräks på mig själv ibland (dock inte i går).

Hem med trean. Älskar att sitta helt innesluten i min kokong på en buss och läsa en bok eller lyssna på mp3. Hann lagom till DH - Desperate Housewives - och såg även lite av Astrid Lindgren-dokumentären. Man måste verkligen säga att Astrid fyllde ett stort tomt hål i berättarkonsten. Vad hade barnen haft om det inte var för henne?

Nu ska jag avsluta den del av Projektet som jag frenetiskt sysslat med på sistone och försöka lägga det åt sidan. Jag har en hel del journalistik att göra nämligen.

ps. Jag har gått ner TVÅ kilo! Fattar ingenting. Kan det vara fettet jag äter? En kapsel fiskleverolja varje morgon. Eller träningen? Men den brukar bara göra mig starkare, inte mindre? Jaja. Det var i alla fall välkommet.

Fina röda byxor

Ja nu har jag yogat. Kom på en ganska bra grej på yogan tror jag. Det är bra för kreativiteten att yoga.

Annars - tog med Nadia på gympan i går, tillsammans med hennes kompisar och en mamma till. Sedan hem med J, en av tjejerna, de lekte massor - Tony fick vara med! Och åt och så kom J:s pappa och hämtade J. Strax därefter kom Ankan med mina nya fina byxor, otroligt sköna, tajta, smalspårig mancheter, hög midja - kort och gott lovely (bild kommer och allt det där ni vet). Brallorna är på i dag, när jag sitter här och jobbar och inväntar festen som är i kväll på Förlaget. Och jag lämnade barnen i dag, nästan helt utan att flippa ut av stress. Men bara nästan.

Nackdel egen firma

En nackdel med frilanseriet är att man gör en massa gratisjobb hela tiden. Hjälper folk med ditten och datten. Sedan kan man ju ofta få igen det hela en annan gång, och det är ofta roliga saker att hjälpa till med, men ibland borde jag vara mer fokuserad på mitt företag som vinstmaskin.

Oj nu börjar yoga, gotta go!

Heron city och dim sum-katastrofen (v 5 av 12)

Fredag - köpte pizza och åt den hemma. Mycket soft grej att göra. Kalle och Maj hängde på också. Nadia och Maj är av samma skrot och korn, de lekte loss direkt.

Helgens bioupplevelser: Junebug på dvd, en bra film, independent. Väldigt lugn. Nästan inget händer. Samt Michael Clayton - mycket bra! Vi såg den på Heron City (mamma barnvakt), efter en dag med barnkalas. F och jag är förtjusta i Heron City. Det är liksom så stort. Han tror att jag är en fullfjädrad American Mall-människa. Det kan hända. Jag gillar när det är enkelt att kryssa mellan butikerna och slipper jag regn som pissar i mitt ansikte säger jag bara grattis till den som kom på det.

I söndags var vi självklart på Chopsticks igen och vräkte i oss dim sums. Jag gick dit med Tony, en power walk genom stan. F tog dit Nadia med pendeln, samtidigt som mamma åkte hem. Men barnen var hela tiden i vägen på restaurangen så det blev det klart stressigaste gången hittills. Överhuvudtaget är det en massa folk på Chopsticks på söndagarna nu! Sjas med er. Ni får inte ta vårt ställe, det blir helt pressat där!

Roligaste grejen på Chopsticks: Nadia började leka med en liten flicka. Så frågade hon om hon får komma hem till den tjejen. För att slippa säga nej en miljard gånger om dagen, sa jag att hon kunde ju fråga var tjejen bodde. Nadia går och frågar och kommer tillbaka:
- Hon bor där man trycker på en blå knapp. Och så är det en grind.

(Jo, tränade hemma i lördags också. Alltså har jag gjort femte gången av tolv nu. Heja mig.)

Stressigt med allt umgänge

Vi hade torsdagspub i går - och pratade om matjournalistik - på min frilanslokal. Blev mycket trevligt. Dessutom fick man provsmaka italienska delikatesser. Jag köpte parmesanost och var på vippen att handla en ganska dyr balsamvinäger också, men jag höll i mig själv.

När jag kom hem sa F att han bokat biljett till Berlin, precis samma kväll som jag ska på förlagsmingel. Han får boka om. Och så vill dagiskompis leka med Nadia och så ska det styras upp och så är det fantastiskt mycket hela jävla tiden och det driver mig till vansinne. Livet i Stockholm innehåller för många alternativ ibland. Alla bjuder in till ditten och datten, det är trevligt, det är ganska viktigt att gå på vissa saker, allting ska göras kvällstid fast det skulle vara tusen gånger enklare för mig om det var på dagen... Men jag ska lära mig hantera detta. Fast jag ser det faktiskt som ett problem även om ni suckar "lyxproblem". Lyx or not, det stressar mig.

4 grejer jag fixat jävligt bra

1. Jag har gjort allt på denna trista lista! (Eller, okej, F bytte däcken, men jag bokade tid).
2. Min barnbok kommer ut slut december/början januari och har redan recenserats, bland annat här och här! Fina recensioner va!?
3. Jag lagar fantastiskt god vegolasagne.
4. Mitt konto saknar täckning så jag fick backning på en faktura men då betalade jag den direkt, via företagskontot! Redigt va?

En lite bättre mamma

Hämtade barn på dagis, raka vägen hem och laga vegolasagne igen. Tonys dagiskompisar L och V kom med sina föräldrar. Det tog lite tid att bli färdig med maten och några sammanbrott senare gick det att äta. V stannade hos oss medan hennes päron var på en föreläsning. Det gick finfint.

Sedan la F ungarna, jag rusade upp och ner till tvättstugan, så blev det tv. När F såg trailern till Toppform klagade han lite över att det bara handlar om överviktiga som vill träna sig i form. Han skulle känna sig mer inspirerad om programmet handlade om vältränade människor som berättade hur de fått fason på kroppen. Typ tema biceps, vi har bjudit in en anabolasnubbe och en stark kvinna som visar sina favoritövningar. Tja, kanske kan det funka.

För övrigt lider även män av kroppshat, men det är inte alls lika vanligt och det fungerar inte samhällsförtryckande som när kvinnor kroppshatar.

I morse hade jag och barnen en relativt stressbefriad tur till dagis, harmoni och allmänt bra stämning. Jag berättade en saga om en prinsessa som ville bli kock. Nästa gång har Nadia beställt en saga om en prinsessa som tänder och släcker lampan hela tiden. Hmmm... ska man satsa på miljötänkande då kanske?

Identitet Liten

Jag i morse:
- Tony, du behöver inte ha blöja längre (en sanning med modifikation). Du har ju blivit en stor kille nu som har kalsonger!
Tony tittar på mig.
- Nej, jag är Tony (pekar mot hjärtat). Jag är liten.
Blöjfri tid känns långt borta.

Chips är vägen till frihet

Jo men för fan. Nu kom jag på det, och det blir lite pinsamt för det var inte JAG som kom på det utan tidningen Arena. Men, jag har länge funderat i samma banor som Arena (detta säger jag för att verka viktig) - nämligen att kroppshatet är en av feminismens sista bastiljoner att sänka.

Kroppshat är så lurigt för det är dubbelverkande: Du gör det mot dig själv, men själva effekten blir samhällsekonomisk. En människa som går omkring i en kropp hon hatar blir väldigt lätt att manipulera och knuffa undan. Kroppshat är så mycket mer än bara kroppshat. Kroppshatet förintar personligheten, tar bort alla möjligheter till storhet, till att låta själen växa. Kroppshatet är patriarkatets absolut vassaste vapen. Bara de kvinnor som ser fel ut men ändå gillar sig själva kan på riktigt hota gubbväldet i samhället. Så försök komma ut ur era kroppshatar-hålor, så vi kan få lite snurr på tillvaron i stället! Jag finns här, jag väntar på er medan jag smaskar i mig lite chips. Ses på andra sidan, girls.

Den usla mammans urusla minne

Jag skulle precis till att skriva något supersmart om feminismen men så föll det ur min skalle. Jaja, det är bara att lägga ner. Min hjärna har liksom lagt av. Tvåbarnsstressen tog kål på min minnesfunktion.

För övrigt har jag slagit nya rekord i att vara en usel mamma. Det skedde i morse då jag stressade mina barn sönder och samman för att hinna till samlingen kl 9. Nadia grät och skrek men jag bara pushade på, som den värsta grismorsan ni kan föreställa er. Jag sa förlåt men sedan fortsatte hon skrika och grina och då blev jag tvär igen. Jag är dålig, mycket dålig ibland.

Men nu ska jag jobba, om bara min hjärna vill vara på samma ställe som jag. Tjingeling.

Vegolasagne, varma mackor, dim sums och falukorv

Jaha, den här helgen var det restaurang med barnen på fredag. Maten inte särskilt god, och dessutom skitjobbig lokal att ha barn i eftersom det fanns två vägar ut till farligt trafikerad gata. Var vi var? På grekisk kolgrill, Ringvägen, nära oss men nära skjuter ingen bifteki som det gamla grekiska ordspråket lyder.

Hem, fredagsmys (med Pringles! världens kanske äckligaste chips, alltså det är inte potatis i utan potatismjöl, blä), läggning.

Lördag lagade jag en jävligt god vegetarisk lasagne från boken "Kärlek, oliver och Timjan". Därefter stack F och Nadia iväg och storhandlade medan Tony sov och jag badade. De kom hem, åt godis och vi fick varma mackor till middag. Därefter stack jag iväg på fest hos Karin Magnusson, med Martin som jag mötte på Judith och Bertil innan. Det var en kul fest, jag blev värstingkompis med Sasa, jugge. Hemma halv två. Astrött på söndag men upp gick jag vid halv elva, vi åt frulle och packade ihop familjen för att ta bussen till Chopsticks. Mmm vilka goda dim sums! Bella, Jonas, Ankan, Christoph med flera var där. Barnen åt bra, sedan promenad till Vasaparken, Tony sov, Nadia klättrade och hoppade vilt, fin park! Hem med fyran, städade frenetiskt, spagetti med falukorv, Bolibompa, läggning av barn, kollade på Van Vetereen-film och så sooooova. I morse gick F med barnen till dagis, och jag sitter nu på jobbet igen. I kylen vilar resterna av vegolasagnen, dagens lunch. Allt går i cirklar.

Jag blev skitsnygg (v 4 av 12)

Gjorde något vansinnigt jobbigt nyss: Tog trapporna upp till 12:e våningen i vårt hus. 6 gånger, upp och ner och upp och ner... Det var träning nummer 3 denna vecka. En slags nödlösning eftersom regnet pissade ner då. Mina ben kommer göra så ont i morgon att jag inte orkar tänka på det ens.

Ljuset i tv-serier, det där kalla studioljuset - det funkar inte. Det måste vara solljus, riktigt ljus, annars ser det så trist och torftigt ut, hur bra skådisarna än är. Såg Isprinsessan i går.

Om jag orkade styra upp en biokväll skulle jag se Solstorm. Kanske även rum 1408, kanske bägge på raken. Men inte orkar jag styra upp en biokväll. Mina dagar består av familj, jobb, familj, familj och lite kompisar och familj igen. Men jag gillar det.

För övrigt har jag shoppat på Matilda Wendelboe. Jag blev så snygg så jag måste dra efter andan varje gång jag ser mig själv i spegeln. Och då ska ni tänka att det november! (Bild kommer när jag hittar rätt sladdar.)

Att bli äldre är fint

Såg Marie Antoinette igen. Den är så långsam. Det blir snudd på outhärdligt i tv-soffan, men funkar helt okej på film - går jag på bio så vill jag förflyttas i tid och rum. Nadia råkade se en skymt och blev helt sugen. Jag berättade att förr i tiden såg prinsessor ut så (i alla fall i prinsessornas högborg Versailles på 1700-talet). Hon var väldigt imponerad av klänningarna och allt rysch pysch. Vi ska titta på filmen i dag, med viss censur naturligtvis.

För övrigt: Jag känner ett stort förakt för människor 20-årsåldern. Denna menlösa period i livet. Fast jag ska försöka sluta vara så totalt fördömande i mitt liv, det är en mission. Men i alla fall. Vad är poängen med att vara 20-29 år gammal? Svårt att säga. Allt blir i alla fall bättre efter 30. Och jag har slutat färga håret efter att jag såg mina första grå hårstrån. Jag vill att de ska synas. Jag vill inte vara ung. Ung är för dummies.

Än hit än dit

Helvetesnätter igen. Tony kom in (trots stängd dörr), Tony bars ut, Nadia kom in, Nadia bars ut, Nadia kom in igen, Nadia bars ut. Fan vad jävla jobbigt det är. Jag ska låsa dörren (skojar). Hur som helst klev vi upp 7, jag gjorde frulle, klädde barn, läste tidning, Tony spred ut sina leksaker med jämn spridning över hela lägenheten, vi gick till dagis, jag till kontoret, sedan yoga 1,5 timme, sedan helt skön i kroppen tillbaka till kontoret, jobbade på lite, gick och åt på Götgatan Stories (mötte Emi som ska ha tredje barn, grattis) med Viktoria, sedan tillbaka, jobba lite till. Sen ska jag hem och käka entrecote. Om allt går bra.